Anhörigbehörigheten innebär att du som närmast anhörig har rätt att hjälpa din anhörige med vissa vardagsärenden, bland annat på banken. Det kan handla om att betala räkningar, ta ut pengar, göra överföringar, ingå enklare avtal och ansöka om olika typer av sociala förmåner. Det är du som närmast anhörig som avgör när din anhörige inte längre kan fatta informerade beslut.

Anhörigbehörigheten gäller inte för något annat än handlingar och ärenden som kan ses som en del av vardagsekonomin. Den gäller till exempel inte för att:

• göra överföringar mellan konton eller banker när de avser förvaltning av personens medel
• köpa aktier, fonder och liknande
• sälja egendom
• ge bort egendom som gåvor
• upprätta fullmakter (förutom fullmakt för autogiro)
• köpa en bil eller en fastighet
• företräda personen i domstol.

Anhörigbehörigheten börjar gälla när din anhörige inte längre kan fatta så kallade informerade beslut. Det innebär att personen inte längre kan förstå relevant information, överväga sina alternativ och fatta beslut utifrån dessa överväganden. Det är du som närmast anhörig som avgör när din anhörige inte längre kan fatta informerade beslut.

Det ska vara uppenbart att personen inte klarar av sin ekonomi själv. Oförmågan/tillståndet kan bero på en sjukdom, till exempel demens, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd. 

Anhörigbehörigheten gäller inte vid kortvarig sjukdom som påverkar förmågan att fatta beslut endast tillfälligt.

Om din anhörige kan fatta informerade beslut behöver ni lämna in en vanlig fullmakt (privatperson) istället. Detta gäller alltså om personen kan förstå relevant information, överväga sina alternativ och därefter fatta beslut. Ett exempel på detta är om din förälder har svårt med tekniken, men är pigg och klar i huvudet.

Fullmakter

Anhörigbehörigheten kan användas av den person som är närmast anhörig. Närmast anhörig är - i tur och ordning - make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn.

Du kan visa ditt släktskap till den som behöver hjälp genom att visa upp ett personbevis, till exempel ett familjebevis, från Skatteverket.

Med ett personbevis kan du visa att du är maka/make eller barn till en person. Sambos styrker sin behörighet genom att visa att man bor på samma adress. Detta gör ni genom att visa ett personbevis på vardera sambo.

Ibland kan flera personbevis/familjebevis behövas, till exempel om du är syskonbarn till den anhörige som behöver hjälp. Då ska du ansöka om ett bevis som visar att din förälder är syskon till den som behöver hjälp och ett bevis som visar att du är barn till detta syskon.  

Personbevis (skatteverket.se)

Familjebevis (skatteverket.se)

Om ni är flera som är lika nära släkt, till exempel flera barn till den som behöver hjälp, behöver ni använda er av anhörigbehörigheten tillsammans. Ni kan också utse en av er att hjälpa genom att ni upprättar en fullmakt sinsemellan. Då slipper ni besöka bankkontoret tillsammans varje gång ni ska använda er av anhörigbehörigheten. Svenska Bankföreningen har tagit fram en fullmakt som ni kan använda er av. 

Fullmakt för anhöriga vid bankaffärer (swedishbankers.se, pdf)

Du är skyldig att dokumentera ditt uppdrag men behöver inte föra räkenskaper. Det är tillräckligt att spara underlag, till exempel kvitton, för de transaktioner som har utförts. Om förvaltningen är mera omfattande är det lämpligt med löpande noteringar över vilka åtgärder som vidtagits. Om din anhöriges tillstånd förbättras, till exempel efter en olycka, ska du lämna underlagen till den anhörige.

Anhörigbehörigheten slutar att gälla om den som behövt hjälp får tillbaka förmågan att fatta så kallade informerade beslut. Alltså om personen kan förstå relevant information, överväga sina alternativ och därefter fatta självständiga beslut. Detta kan vara aktuellt om den enskilde har varit med om en olycka eller varit sjuk en tid men nu har tillfrisknat.

Båda ger dig rätt att hjälpa till med bankärenden och vardagsekonomin när din anhörige inte längre kan ta dessa beslut. I övrigt är det stor skillnad mellan framtidsfullmakt och anhörigbehörighet. En framtidsfullmakt behöver upprättas innan den anhörige, fullmaktsgivaren, förlorat sin förmåga att fatta informerade beslut. Framtidsfullmakten börjar sedan gälla först när fullmaktsgivaren har förlorat sin beslutsförmåga.

Anhörigbehörigheten gäller när den anhörige förlorat sin förmåga att fatta informerade beslut.

En fördel med en framtidsfullmakt är att den anhörige kan välja vem som ska kunna hjälpa till i framtiden, genom att utse denne till framtidsfullmaktshavare i sin framtidsfullmakt.

Framtidsfullmaktshavaren behöver alltså inte vara den som är närmast anhörig. Man kan även utse flera personer till framtidsfullmaktshavare.

Framtidsfullmaktshavaren har behörighet att vidta de åtgärder som omfattas av framtidsfullmaktens formulering. På så sätt kan en framtidsfullmakt omfatta fler åtgärder än den så kallade vardagsekonomin.

Anhörigbehörigheten är mer begränsad. Den gäller endast för den/de som är närmast anhöriga till den som förlorat sin beslutsförmåga. Dessutom ger anhörigbehörigheten endast rätt att hjälpa den anhörige med vardagsärenden.