För att betraktas som ”litet” i det här sammanhanget får bolaget inte ha passerat mer än ett av tre följande gränsvärden de två senaste räkenskapsåren.

Kravet på revisor gäller alltså först från och med tredje räkenskapsåret och det är samma värden som inte ska vara uppfyllda två år i rad. 

Undantagsreglerna infördes för att minska de administrativa kostnaderna för småföretagare, men huvudregeln kvarstår: ett aktiebolags redovisning ska granskas och godkännas av en revisor. Vill man göra avsteg från huvudregeln, och inte ha en revisor, ska det framgå av bolagsordningen. 

Vissa typer av bolag kommer inte undan revisorsplikten oavsett hur små eller nystartade de är. Till de räknas: 

Enskilda firmor behöver inte ha revisor, såvida de inte har passerat minst två av följande gränsvärden de senaste två räkenskapsåren:

Det är många som kallar den firma eller person som sköter bolagets bokföring för ”sin revisor”. Men en revisor i lagens mening är en oberoende granskare, som ska se till att företaget har uppfyllt sina förpliktelser när det gäller bokföring och bokslut. En revisor kan därför inte utföras av den person som skött den löpande bokföringen, eftersom det är den som ska granskas. 

För att verka som revisor, och använda de skyddade titlarna ”auktoriserad revisor” och ”godkänd revisor”, måste man vara godkänd av Revisorsinspektionen. 

Även om inte lagen kräver att ditt bolags räkenskaper granskas av en oberoende person kan det vara klokt att kunna visa att en revisor har koll på att det är ordning och reda i bokföringen. Det gäller till exempel om du deltar i offentliga upphandlingar eller om ni är flera delägare och alla inte har full insyn i bolagets verksamhet. Inte sällan ställer också banker, investerare och stora leverantörer och kunder krav på att bolaget ska ha en revisor.